Hoppa till innehållet

Mål och strategier inom Europa

Inom EU finns mål, strategier och regleringar, både för utbyggnaden av infrastrukturen och för klimatomställningen inom transportsektorn.

Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T)

Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) är ett trafikslagsövergripande nät för väg, järnväg, luftfart och sjöfart inom EU och angränsande länder. I den styrande förordningen finns mål och riktlinjer för hur nätet ska utvecklas fram till år 2030, 2040 och 2050. Transportnätet är indelat i två nivåer; ett övergripande nät (comprehensive) och ett stomnät (core). Det ingår totalt 26 svenska kusthamnar i det övergripande nätet, varav fem även är en del av stomnätet. Inre vattenvägar och inlandshamnar utgör också en del av TEN-T-nätet.

Transportnätet i Sverige är indelat i två nivåer; ett övergripande nät (comprehensive) och ett stomnät (core). Det ingår totalt 26 svenska kusthamnar i det övergripande nätet, varav 5 även är en del av stomnätet. Inre vattenvägar och inlandshamnar utgör också en del av TEN-T-nätet.

Transportkorridorerna och det europeiska sjöfartsområdet

För att underlätta ett samordnat införande av TEN-T har det inrättats nio europeiska transportkorridorer och två övergripande prioriteringar. Korridorerna utgörs av enskilda stråk medan de övergripande prioriteringarna täcker hela EU. Sverige berörs av två korridorer, Skandinavien–Medelhavet och Nordsjön–Östersjön samt av de övergripande prioriteringarna. Den ena prioriteringen koordinerar järnvägens trafikstyrningssystem ERTMS. Den andra prioriteringen hanterar det europeiska sjöfartsområdet European Maritime Space. Arbetet med korridorerna och de prioriterade områden leds av samordnare utsedda av EU-kommissionen.

European Rail Traffic Management System (ERTMS)  koordinerar järnvägens trafikstyrningssystem.

På Europeiska kommissionens webbplats finns mer information om transportkorridorerna:

På Europeiska kommissionens webbplats finns mer information om det europeiska sjöfartsområdet.

Det europeiska sjöfartsområdet

European Maritime Space implementation plan: 2022-mos-dip (pdf)

Den gröna given och 55 %-paketet

Den gröna given, EU Green Deal, är den övergripande visionen och strategin för hur den gröna omställningen ska genomföras i EU. 55 %-paketet, Fit for 55, utgör det konkreta lagstiftningspaketet som ska förverkliga målen i den gröna given.

Beskrivning av 55 %-paketet på Europeiska rådets webbplats:

Betydelsen för den svenska transportsektorn:

Klimatregelverk som berör sjöfarten

EU:s 55 %-paket omfattar en rad regelverk som ska driva på omställningen av sjöfarten. Regelverken berör både rederier och hamnar, varav EU ETS, MRV, FuelEU Maritime och AFIR är några exempel.

Last- och passagerarfartyg med en bruttodräktighet om 5000 eller mer ingår i utsläppshandelssystemet EU ETS och rapporteringssystemet MRV. Det innebär att rederierna årligen ska rapportera sina utsläpp av koldioxid, metan och dikväveoxid samt köpa och överlämna utsläppsrätter. Naturvårdsverket, som är tillsynsmyndighet, har tagit fram en vägledning för rederier.

Varje medlemsstat är skyldigt att upprätta och driva ett nationellt register för bokföring av transaktioner av utsläppsrätter inom EU:s handelssystem. I Sverige ansvarar Energimyndigheten för detta unionsregister.

EU-kommissionens webbsida om implementeringen av sjöfarten inom EU ETS.

Reducing emissions from the shipping sector - Climate Action

Läs mer om direktiv och förordning på EU:s webbplats:

På Naturvårdverkets webbplats finns vägledning och informationsbrev:

Läs mer om EU ETS på Energimyndighetens webbplats:

Förordningen FuelEU Maritime syftar till att minska växthusgasutsläppen från den energi som rederierna använder för driften av sina fartyg. Kraven skärps gradvis fram till 2050, vilket innebär att rederierna successivt måste öka användandet av fossilfria bränslen. I Sverige ansvarar Transportstyrelsen för tillsyn och kontroll av efterlevnaden av förordningen.

Läs mer på EUs webbplats:

AFIR-förordningen syftar till att säkerställa utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa drivmedel inom EU. För de hamnar som ingår i TEN-T innebär det krav på att tillhandahålla landström och bunkringsmöjligheter för fossilfria bränslen.

Energimyndigheten har i uppdrag att bistå regeringen med underlag och bedömningar för att Sverige ska kunna uppfylla de skyldigheter som följer av förordningen.

Beskrivning av AFIR-förordningen (EU:s webbplats)

Energimyndighetens arbete med AFIR:

AFIR – infrastruktur för alternativa drivmedel

Sveriges handlingsprogram för AFIR (pdf, Regeringens webbplats)

ESR-förordningen täcker de sektorer som inte ingår i EU:s utsläppshandel (ETS), bland annat inrikes sjötransporter. Målen varierar mellan medlemsländerna, beroende på respektive medlemslands BNP per capita. För svensk del ska utsläppen inom ESR ska minska med 50 procent till 2030 jämfört med 2005 års nivåer.

Strategier som berör sjöfarten

EU har fastställt olika strategiska dokument med direkt eller indirekt koppling till sjöfarten. Här ges några exempel.

EU-kommissionen har tagit fram en strategi för ett smartare och mer hållbart transportsystem i Europa. Ett av målen är att öka transporterna på inre vattenvägar och med närsjöfart. Målet är en ökning med 25 procent till 2030 och 50 procent till 2050.

Strategi för rörlighet:
Mobility strategy (Europeiska kommissionens webbplats)

Strategi för hållbar och smart mobilitet  (EU:s webbplats)

I syfte att stärka hamnarnas roll har EU tagit fram en hamnstrategi. Strategin är tänk att:

  • stärka hamnarnas konkurrenskraft, innovationsförmåga och digitalisering,

  • främja energiomställningen och hållbarhet,

  • skydda och säkra hamnarna,

  • skapa finansieringsmöjligheter,

  • stärka sammanhållningen, kompetensen och jobben i hamnarna.

Regeringen har summerat och kommenterat hamnstrategin i en faktaprememoria.

Om strategin på Europeiska kommissionens webbplats:
EU ports and industrial maritime strategies

EU:s hamnstrategi

Regeringens sammanfattning:
Meddelande om strategi för hamnar inom EU

EU-kommissionen har också tagit fram en strategi för de maritima näringarna inom unionen. Syftet är att stärka sjöfarts- och varvsindustrin i EU. Det ska ske genom att:

  • stärka den maritima tillverkningskapaciteten tekniska ledarskapet, 

  • stärka sjöfartens konkurrenskraft, hållbarhet och anslutande infrastruktur,

  • stärka undervattenverksamhet, dual use och den militära rörligheten.

Liksom hamnstrategin har regeringen sammanfattat strategin för de maritima näringarna inom unionen.

Om strategin på Europeiska kommissionens webbplats:
EU ports and industrial maritime strategies

EU:s strategi för maritima näringar

Regeringens sammanfattning:
Meddelande om strategi för maritim industri inom EU

EU:s strategi Global Gateway syftar till mobilisera medel och utveckla samarbeten mellan Europa och andra delar av världen. Att främja gröna sjöfartskorridorer är en del av strategin.

Global Gateway (Europeiska rådets webbplats)

Gröna sjöfartskorridorer i Global Gateway (pdf)

Mot bakgrund av den pågående digitala teknikrevolutionen är EU fast beslutet att öka sin tekniska konkurrenskraft och innovationskapacitet, i samarbete med partners och allierade.

Med den nya internationella digitala strategi som lades fram den 5 juni 2025 lägger EU fram sin plan för att stärka sitt ledarskap i globala digitala frågor och samtidigt stärka sina digitala partnerskap.

Gemensamt meddelande om en internationell digital strategi för EU (Europeiska kommissionens webbplats)

Tanken med EU:s investeringsplan för hållbara transporter är att möjliggöra investeringar i förnybara och koldioxidsnåla bränslen för luftfart och sjöfart. Den innehåller åtgärder som ska stödja produktionen av fossilfria bränslen och överbrygga den finansiella klyftan mellan producenter och köpare.

Om investeringsplanen:
Sustainable transport investment plan (Europeiska kommissionens webbplats)

Regeringens sammanfattning:
Meddelande om investeringsplan för hållbara transporter (pdf)

Andra direktiv, förordningar och deklarationer

Utöver TEN-T och Fit for 55 finns en rad andra direktiv, förordningar och deklarationer som berör sjöfarten. Här är några exempel.

Kombidirektivet syftar till att främja godstransporter som kombinerar väg med järnväg, sjöfart och inre vattenvägar inom EU. Målet är att minska miljöskador, öka trafiksäkerheten och avlasta vägnätet genom att underlätta för kombinerade transporter. Just nu pågår en revidering av direktivet, men ändringarna är ännu inte beslutade. Regeringen har tagit fram en faktapromemoria, som summerar förslaget och de svenska ståndpunkterna.

Kombidirektivet i sin helhet (EU:s webbplats)

Faktapromemoria om den föreslagna revideringen:
Ändring av direktivet om kombinerad transport och förordningen om elektronisk godstransportinformation (Sveriges riksdags webbplats)

Sjöcabotageförordningen reglerar rätten att bedriva inrikes sjötransporter mellan hamnar i medlemsstaterna. Förordningen ger redare från en medlemsstat rätt att utföra sjötransporter mellan hamnar i en annan medlemsstat, förutsatta att vissa villkor är uppfyllda.

På EU:s webbplats finns Sjöcabotageförordningen:
Sjöcabotageförordningen, ursprungsversion

Sjöcabotageförordningen, konsolidera version med ändringar

Hamntjänsteförordningen har tillkommit för att skapa tydliga regler för hamntjänster i europeiska hamnar. Förordningen ställer bland annat krav på rätten till tillträde för att utföra hamntjänster, lika villkor för leverantörer av hamntjänster samt öppenhet kring hamnarnas avgifter. Transportstyrelsen är svensk tillsynsmyndighet för hamntjänsteförordningen.

Regler för hamntjänster (Transportstyrelsens webbplats)

Det finns en rad direktiv som styr hur trafiken för inre vattenvägar får utföras. I Sverige har det tekniska direktivet, som reglerar kraven på fartygen, införlivats i svensk författning.

Mer information om inre vattenvägar finns under Starta sjöfart - Inlandsjöfart.
Inlandssjöfart

Sverige och 26 andra länder har skrivit under en deklaration där de åtar sig att verka för införandet av gröna sjöfartskorridorer. Minst sex gröna sjöfartskorridorer ska ha etablerats i mitten på 2020-talet och betydligt fler senast 2030.

En grön sjöfartskorridor är en linje som trafikeras av ett eller flera fartyg som drivs helt på fossilfria bränslen. De nordiska miljöministrarna har i en egen deklaration kommit överens om att initiera pilotprojekt som bidrar till Clydebank-deklarationens genomföranden. I Sverige har det tagits fram en handlingsplan för arbetet med gröns sjöfartskorridorer 2024-2027.